Jag har också funderat

Apppropå Christinas inlägg om bloggar så har jag funderat på samma sak. Jag själv ursäktar mig inte för att jag inte skriver, och jag "tigger" inte om kommentarer. Nej jag skriver ju mest för mig själv, tycker det känns riktigt bra och sen är det väldigt roligt att kunna gå tillbaka och läsa sedan. Jag tvingar ingen alls att läsa och jag får sällan kommentarer, inte gnäller jag för det men nog är det alltid roligt då någon skrivit något. Jag har rätt bra koll på hur många som läser, men ingen aning alls om vilka. Några vet jag ju om men det är betydligt många fler än dom som läser enligt statistiken.. Kanske är det ingen som läser längre heller, utan bara kikar in "av vana" och kollar om jag kanske kanske skrivit något läsvärt, för jag har då märkt att de som skriver väldigt sällan, ofta får fler kommentarer i stil med: "Heja heja gud vad bra", än jag som skriver då och då. Inte ens då jag ställer en fråga som jag vill ha svar på är det någon som ids skriva.. Vad vet jag, kommentarsfunktionen kanske inte ens fungerade den dagen ;) Sen har vi dom där storbloggarna som är rätt roliga att läsa, mest underhållande är att läsa alla människors kommentarer, ofta rätt puckade! Ja, det var väl vad jag hade att sticka in med i den diskussionen. Förresten vill jag tillägga att jag inte menar att klaga på och klanka ner på andra här heller, jag tycker ju såklart också det är roligt med kommentarer och jag förstår att folk känner sig omotiverade att skriva något, speciellt när det är sommar och man förhoppningsvis har mycket annat skoj för sig! Jag ville bara vara med och diskutera lite :)

Jag skulle vilja säga att det känns väldigt ensamt nu också, jag känner mig så väldigt isolerad fast jag försöker och försöker. Vet inte vad felet är men jag kan ändå konstatera att det gått bättre än jag trodde att vara i Bollnäs i sommar. Till o med så bra att jag nästan bestämt mig för att spendera nästa sommar här med! Ja, ni ska bara veta hur mycket tankar som far runt i mitt huvud, och det är rätt jobbigt att inte ha träffat en kotte på år o dar och kunnat prata om allt detta med. Hösten närmar sig med stormsteg och efter höst o vinter kommer vår. Och i vår ska jag tydligen vara färdig med min utbildning? Nehej, stop och belägg! Det är verkligen kaos i hjärnan nu, vad tusan gör jag om ett år egentligen? Det vet jag inte, det vet nog ingen.. Men jag vet vad jag ska göra nu och det är att gå och hjälpa farmor med maten. Hej!

Jag saknar er!