onsdag 17 februari 2010

My biggest fear

Vaknade inatt vid 5 av att Sandra pickar på mig och säger; Lyssna!
"Fire alert Fire alert, this is a fire alarm, please evecuate the building." Flyger upp och kan inte tro våra öron, öppnar fönstret och försöker lokalisera ljudet. Tur att Sandra är likadan. Strax efteråt var vi ute på gatan för att få veta vad som händer. Två tjejer i sovkläder i ett kyligt nattligt Miami beach. Många bilar saktade ner... Ser en brandbil på gatan utanför men vi är de enda människorna ute. Går en sväng men ser mest ingenting, så börjar rösten igen, "This is a fire alarm, please evacuate the building, it's state law." Så ser vi att huset mittemot vårt hotell blinkar överallt och det är därifrån det kommer. Går närmre och ser fortfarande inte en kotte, brandbilen är tom.. Så dyker det upp två män, den ena är brandman och går tillbaka till sin bil, den andra är... Ja vad? Svartklädd i t-shirt, svarta jeans och halvlångt, halvsliskigt svart hår, nedstucken i byxorna sticker det upp en PISTOL! Han kom med brandmannen och Sandra trodde det var en polis så vi närmar oss och frågar vad som sker ; "False alarm", får vi som svar och inser att vi nog inte ska vara ute längre. Jag tror inte det var en polis. . . Går tillbaka till vårt hotell och somnar om, detta är det närmsta jag kommit min största skräck någonsin.

Tillbaka i Boston nu och jag lovar att jag ska uppdatera massor om vår resa som var helt otrolig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar